Samuels cybervärld

Samtidigt som den tidiga blomningen på uteplatsen håller på att klinga av ber jag att få underrätta om att staketprojektet nu är så gott som avslutat.

Först en bild från delmomentet ”måla staketspjälor”. Målningsmomenten har bjudit på ordentliga utmaningar i logistik kan jag säga. Det nya virket har först strukits med impregneringsolja på alla sidor. Torktid nästan 24 timmar. Därefter strykning två gånger med lasyrfärgen – på alla sidor. Torktid mellan strykningarna också nästan 24 timmar. Bilden visar momentet ”sista strykningen”. Eller kanske mera målarhörnan med all sin teknik.

Tack och lov för mina gamla bordsbockar från senare delen av 60-talet.

Så, på själva nationaldagen, när brädorna torkat, kunde staketet färdigställas.

Klockan 12, samtidigt som kungen och drottningen under Eskilstunas 350-årsjubileum i öppen vagn färdades över Nybron, kom en hagelskur och fördröjde arbetet en aning.

Ska det hagla så här års? Jag bara frågar.

Men så, tjugo minuter över ett, och med de sista brädorna fastskruvade under ösregn, står staketet färdigt. Ja, jag har tänkt mig en överliggare ovanpå, så den fattas ännu.

Innifrån sett.

Utifrån sett. Jag har frågat byggmästaren och han är rysligt nöjd med resultatet.

Samtidigt som staketet blev klart  klingade tråkigt nog  den första blomningen  av. Stamsyrénens klasar slokar. Min nya rhododendron har blommat över för i år. Och den sista pionen tittar sorgset på mig.