Samuels cybervärld

Jag hoppas det inte undgått någon att jag går på matlagningskurs. Om jag inte minns fel är det fjärde terminen nu. Den här terminen kör vi i egen regi – Grabbarna i köket. Jag kan ju säga att vi gjort vissa framsteg.

I måndags bestod förrätten av rökt (kall) lax i tunna skivor på en bädd av avokadosallad. Till varmrätt åt vi ädelostgratinerade fläskfiléskivor på potatisgratäng – allt gratinerat tillsammans. Receptet på potatisgratängen var hämtat från Påskallaviks Gästgiveri. Till dessert hade vi ugnsbakad sharonfrukt med mascarponedip och biscotti. En utsökt dessert som kan rekommenderas. Till fyra portioner åtgår 4 mogna sharonfrukter, ca ½ msk råsocker, biscotti med mandel (köpta i detta fall). Vidare 250 g mascarponeost, 1 msk flytande honung, rivet skal av ½ citron och 25 g hackad mörk choklad.

Biscotti kan man baka själv. Här är receptet Margot och jag använde igår. Vid första försöket gjorde vi bara en tredjedels sats. Här är ett par instruktiva bilder!

Man blandar och knådar…

Degen är lite bångstyrig i början… kladdar gärna.

Men så till sist är allt färdigt. Och smakar sagolikt gott. (Det gör å andra sidan det mesta av det man själv åstadkommit, eller hur.)

Resultatet! (Om italienarna skulle gilla mina biscotti är okänt, men själv är jag nöjd.)

Idag snöade det igen. Inte stora mängder men i alla fall. Ett litet bakslag för våren. Både i Fagersta och Eskilstuna.

Då blir man glad för såna här bilder.

Så här års är tulpaner det vackraste i blomväg jag vet. Den här buketten står på Margots matsalsbord. Visst är det vackert, nästan sensuellt vackert!

Och på nära håll! Det är nästan skrämmande att det går att odla fram något så variationsrikt som tulpaner och, tycks det, med ökande skönhet.

Idag har jag varit på begravning. Vår toppenhärliga moster Greta har flyttat till landet där det inte finns någon sjukdom eller ålderdomsplåga. Hon blev 88 år sånär som på ett par dar. Egentligen hette hon Margareta, men kallades aldrig annat än Greta. Det stämde så bra med hennes person. Glad, omtänksam, osjälvisk och med ett busigt barnasinne kvar in i det sista.

Bilden är från 1983 när Greta fortfarande arbetade på daghemmet i Huddinge.  Som oftast med en eller flera av sina ”skyddslingar” i knät eller intill sig.

Från begravningen i Tomtberga Kapell i Huddinge.

I eftermiddag avnjöt jag Volvos musikkårs konsert i Munktellsmuséet här i Eskilstuna. Sprittande marschmusik med en strålande vårsol lysande utanför. I kåren finns två musikanter, en trumpetare och en tubaist, som jag själv har nöjet att spela tillsammans med i Mälarbrass. Den blåsorkestern kanske jag får tillfälle att återkomma till. Från eftermiddagens konsert är denna (förlåt) suddiga bild hämtad. Dirigenten heter Anders Asp.

Ja, den här sidan innehåller då allt!

Kommer ni ihåg trädgårdsmässan i söndags? (Kolla längre ner.)

För egen del (Margot satsade på flera plantor av olika slag) slog jag till med en påse liljekonvaljlökar. Efter all kunskap som jag inhämtat hos Margot har jag nu planerat lökarna i en större blomkruka (urna) för att så småningom pryda min egen lilla täppa. Det verkar som om de har fått glädjefnatt! Efter plantering och vattning med det härliga kommunala vattnet från Hyndevadsån, strävar knopparna i höjden som om instängdheten i plantskolans plastpåse lagrat en explosionsartad växtkraft och -lust. Vad månde bliva!

Den ärade läsekretsen kommer under hand att informeras om hur odlingsmödorna utvecklas. Hoppas jag.